KUGGHJULSMANNEN

Granithjärtat

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 08 Dec 2009 17:54:00 +0000

som en hård tung bergart
intog du rummet
de varma tapeterna frös
av ett ögonblicks kyla
sedan smälte du ner
de tyngda själarna framför dig
håren på deras armar la sig
fragmenten av rädslan försvann
återigen hade du axlat stundens allvar
gjort de tontunga känslorna tyngdlösa

Letar Som Besatt

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Sun, 06 Dec 2009 18:15:00 +0000

du vet ibland
..du vet
ibland
vill jag bara vara
bara bara vara
vara..
fiktiv

Suede - The Asphalt World

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 04 Dec 2009 18:11:00 +0000

Istället för Idol. Ett av de tyngsta bidragen till rockhistorien. Det är Art rakt igenom.

Nuclear Age

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 04 Dec 2009 11:50:00 +0000

jag hörde dig i telefon
från den andra sidan av staden
du berättade om den förstörda maskinen
utanför ditt fönster
hur en man och en kvinna
hade karriärstyngd sex
på de deformerade motorblocken
att ingen längre tog hänsyn
till din egen dag-ordning
hur allt bara pågick där ute
dag efter dag natt efter natt
och hur omöjligt det var för dina ögon
att få bitarna på plats igen

Detonation Boulevard

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 04 Dec 2009 07:59:00 +0000

mina naglar ristar i lackat trä
och utanför fönstret skenar kontorsdrömmarna förbi
som reservationslösa bidrag till idiotismen

Luftrörsmonolog

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Thu, 03 Dec 2009 12:22:00 +0000

Musik som är daterad är per definition undermålig. Dålig. Inte lyssningsbar idag. Det ska vara tidlöst, flyktigt, lätt och helst från alla håll och kanter. Nu råkar det faktiskt vara så att jag gillar mycket av den musik som musikkritiker föraktfullt kallar för daterad. The Cures "The head on the door" och Imperiets "Blå himlen blues" är ett par exempel på, för musikkritikerna, hopplöst daterade misslyckanden.
Och jag ska inte gå in i några försvarstal, jag står för mitt. Men det här tidlösa mantrat som far över kultursidorna och framförallt i musikrecensioner gör mig minst lika pulshög som mantrat om det eviga tillväxtsamhället. Jag är lättretad.
Förklaringen är att jag är deltaslö idag. Begrepp som tidlös och tillväxt harmonierar inte med min egen tillvaro. Jag blir trött på Miljöminister Andreas Carlgren som vill att bilåkandet ska öka, tvärt emot allt sunt förnuft och all expertis. Varför tittar jag på text-TV överhuvudtaget en sådan här dag?..
Andreas förlitar sig på den nya tekniken säger han, men att göra det är som att sätta en revolver mot pannan i dagens Penga-ego-samhälle. De kommer att pressa ur varenda liten droppe olja ur jordens innanmäte, innan den nya tekniken kommer att få en ärlig chans. Men allt för tillväxten var det ju, Halleluja Andreas Carlgren! Mer trafik åt folket håller hjulen rullande.
Tidlöst ska det vara, tillväxt ska det vara. Själv föredrar jag daterat och mjuk soffa.
Ett par Alvedon på det här så.

Sång Från Ett Torg

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Wed, 02 Dec 2009 09:12:00 +0000

du hade alltid drivits av ett inre tvång för att parera
alla distraktioner som störde din egen tillvaro
till och med de sylvassa pilarna föll av dig
och fastande som ett pärlband runt dina kängor

när du så gick över torget blev det till toner
det ekade svagt metalliskt nästan vackert
när du försvann bortom rulltrappans band

*

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 01 Dec 2009 12:41:00 +0000

jag minns att jag ville vara innanför ditt skinn
att jag ville flyta runt i ditt blod
skava på dina nerver

och jag vet inte om du kommer ihåg allt det här
om du kan återskapa de suddiga negativen
men jag ristade in en kort notis på din rygg
att jag ville vara krusningen i din dröm

Schweiz

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Mon, 30 Nov 2009 09:18:00 +0000

Har dragit ett löjets skimmer över Europa.

Dr.Glas

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 24 Nov 2009 12:46:00 +0000

i den blomstefyllda hallen
och din medeltida gång gjorde mig förundrad
du framställde dig själv gärna som modern
men nu krokade linjerna i varandra
din själ föll ur sin bana
och jag vet inte om det var att timmen var sen
eller om det var hösten som var för lång
men dina rörelser svarade inte längre upp
mot ditt personliga manifest

Scener Från En Sommar

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Thu, 19 Nov 2009 17:10:00 +0000

du säger att det ligger till på det viset
men jag tror dig inte
du bedyrar sanningen i dina ord
men de passerar som luft
du står där i skjortan utan ärmar
i dina svarta kängor från London
men det hjälper dig inte
inte den här gången
och du, jag minns dig som barn
hur du sprang över broarna där hemma
hur du la dig på samma nivå som naturen
men någonstans där vid tjugotvå försvann det
det var som om det viktiga rann ur dig
som om det av betydelse byttes ut
och du blev mera otydlig
mera som en biverkning för dina närmaste
och nu står du här framför mig igen
som om ingenting hade hänt
som om klockan slutat slå
du står här igen och ber om lov
men det är som om jag hör ett annat språk
sedan faller du på knä
du ger mig blommor och ett dyrt vin
du öser ädelstenar ut över golvet
du lyfter fram en vacker piedestal
dina guldtänder glittrar i lampornas sken
och du erbjuder mig världen
allting glittrar och bubblar i kubik
sedan blir allting svart
det är verkligheten som når dig igen
som når oss igen
du känner att smittan inte kan hållas tillbaka
landskapet blir sjukt av dina ord
din kropp faller i båge
och jag känner en sorgsenhet
en känsla av otillräcklighet
för hur det en gång var
den där sommaren gardinerna inte slog för vinden
den där sommaren blommorna inte slog ut

Sista Dörren

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Sun, 15 Nov 2009 14:46:00 +0000

genom den sterilt transparanta korridoren

jag ser ansikten röra sig mellan det vita
och det vagt verkliga
i rum efter rum efter rum

jag hör hur de söker svar i monologerna
söker efter sina saluförda själar
hur var och en trevar efter bitarna
från sin söndersmulade ryggrad

genom korridorens sista dörr
hör jag så de omutbara samtala
det är korta osentimentala fraser

genom korridorens sista dörr
hör jag så de omutbara samtala

de med hållningsdensiteten intakt
de med sin värdighet kvar

Som Om Kärleken Inte Var Nog

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Wed, 04 Nov 2009 15:37:00 +0000

det var som om din vänstra hand ville säga dig någonting
med förundrad blick följde du linjen
drog lätt med ditt pekfinger
nuddade vid huden

du kände hur det långsamt kom genom din kropp
hur pulsslagen las ut
hur linjen ändrade riktning
som om du aldrig fick komma till ro

John Lennon - Working Class Hero

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 03 Nov 2009 17:35:00 +0000

Jag ska bli mer politisk.

Tomheten

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 30 Oct 2009 09:48:00 +0000

Utanför har de frusna sjöarna lagt sig att vila. Här inne viskar de tomma stolarna sövande och utanför far det karga landskapet förbi. Jag funderar om det någonsin har funnits liv här. Om någon för mycket länge sedan tog det med sig och lämnade tomheten kvar.

Utanför

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 27 Oct 2009 08:35:00 +0000

den oändliga parken är din stad när du kommer gående
träden och buskarna liksom stannar upp
nickar kort
viker mjukt åt sidan

när du så passerar den tunga stålgrinden i östra hörnet
är staden borta och glömd
du skyggar ovilligt uppåt
möter himlen
ser orosmolnen stå på vakt

Errector Pili

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 23 Oct 2009 12:35:00 +0000

du satt där och höll i din kam
en tunn mattsvart som från en annan tid
så drog du den genom ditt långa hår
och det föll snöflingor ner mot golvet

som små kvicksilverdroppar bredde de ut sig
du kände kylan under dina nakna fötter
såg hur stenplattorna fick gåshud

*

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Thu, 22 Oct 2009 17:13:00 +0000

jag får aldrig glömma
att mitt beslut att lämna rummet
gjorde mig mer levande
när de orkeslösa möter mig
vänder bort blickarna
och ser ner i det stenbelagda golvet
istället för att ta tag i yxan

Du & Jag

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Fri, 16 Oct 2009 12:48:00 +0000

du...
röjde inte nåt
...du
du röjde inte nåt

av det jag sa
av det jag såg
av det jag gjorde

Puls

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Mon, 12 Oct 2009 16:55:00 +0000

jag känner dina andetag
de slår mot min hals
så tungt vinröda
så tungt vilsamma

under nästa sekvens
lägger sig mörkret kompakt

det är där vi somnar om

Kriget Med Mig Själv

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Thu, 08 Oct 2009 17:24:00 +0000

Ibland funderar jag på om jag söker efter kylan, om jag söker efter frosten. Eller om det här samhället gör en principfast människa obekväm i största allmänhet.
Jag har aldrig lärt mig att gå över lik. Jag har aldrig lämnat någon i sticket. Och om så skulle vara fallet, trots allt, om det är något jag gömt eller glömt bort, så var det i vart fall inte meningen.
Jag har alltid haft linjen klar för mig. Ett första möte har alltid varit neutralt, ett rum befriat från piedestaler. Jag har aldrig strävat efter de höga hästarna, jag har föraktat de som ändå klivit upp bara för höjdens skull.

Nu har jag återigen sett hur de Platonska kropparna rämnat, hur resterna lagt sig som kall is utefter väggarna. Det är sanningar som spruckit där, drömmar om någonting annat som försvunnit.

Nu står jag där och ser på. Jag lyssnar på vad de andra har att säga.
Det är kusligt tyst.
Nästan öde.
Det är bara mina själsfränder som andas, som tittar upp. De som jag vet håller måttet.
I övrigt en suddig samling vaga konturer, som gråa skyltdockor.

Jag känner mig som en trött soldat. På väg bort från kriget.
In i nästa fas.

Melody Gardot - Baby I´m a Fool

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Tue, 06 Oct 2009 16:09:00 +0000

Balsam för själen.

Det Glittrar

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Mon, 28 Sep 2009 07:05:00 +0000

En helg har gått, ännu en. Och som vanligt, den tog slut för fort. Men en bastu och bad i 12-gradig pool fick igång blodet och hjärtat, en rusning. Det är som terapi, som en själslig rening.
Utanför lägger sig hösten och nu visar den sig från sin bästa sida; hög luft, sol och en kyla som sakta tar över. Har ni tänkt på hur vackert allting är därute? Naturen, skiftningarna, nyanserna.
Även människorna blir vackrare och höstens kläder är överlägsna. Totalt överlägsna. Jag vet inte, men jag tror att vi vill stålsätta oss inför vintern, vi vill inte duka under. Så vi gör oss beredda, sätter upp sköldar mot mörkret och kylan! Och blir vackrare...

Annars letar jag ingångar till någonting helt annat. Jag känner att det har stannat av, att jag inte kommer vidare. Så jag har börjat leta. Jag behöver en ny motor som kan ge mig ny energi.
Någon som har en startnyckel?

Intensiv

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Sun, 27 Sep 2009 17:28:00 +0000

jag är fast där nu
trådarna i väggarna som virar sig runt
trådarna som virar sig runt

runt min hud

Hur vanlig är du?

noreply@blogger.com (Magnus Thorn) — Sat, 19 Sep 2009 09:41:00 +0000

Hur vanlig är kristdemokraten Göran Hägglund egentligen? Svara på det den som kan.

Här utanför lägger sig hösten över staden, så briljant den har tagit över. Det är inte en dag som pågår därute, det är ett tillstånd. Allting har upphört.
Mina oxblodsfärgade Dr.Martens och min gröna keps kommer att leva ett eget liv på vägen upp mot torget. Tänkte sätta mig på en bänk och bara titta, känna in, studera människorna. Med benen i kors. Leka poet.

Vad som pågår nere i city har jag ingen aning om. Där regerar inte hösten i vart fall. Kugghjulen har åter tuggat igång, det förtäckta slaveriets mecka lever upp ännu en lördag. Ett tillstånd i sig. Och på nyheterna hör jag att två bilar har brunnit på Tiundagatan. Snart brinner det i villakvarteren också.
Läser också ett osedvanligt idiotiskt inlägg på insändarsidan av Tore Scherstén och Carl-Gustaf Ståhl. De menar på fullt allvar att den ökande ungdomskriminaliteten och den tilltagande våldsbenägenheten hos unga har ett direkt samband med den minskande värnplikten. Skulle vara intressant och höra vad ex. Mattias Flink har för syn på saken.

Ska lägga ut bete på balkongen nu. Har en mängd fria timmar framför mig. Och hur vanligt är det?