Hur känns det att bo i ett land som förser andra länder med avancerade vapensystem? Hur känns det när du ser bilder på barn som tömts på blod, där hjärnan bildar en oformlig sörja bredvid den krossade skallen? Hur känns det när du ser bilder på våldtagna kvinnor, som lämnats av soldater med makten av att ha ett svensktillverkat vapen till hands? Hur känns det när du ser sönderbombade byar eller hemlösa människor på flykt? Hur känns det när du ser den lilla flickan på gatan, som gråter smutsiga tårar över sin sönderskjutna mamma?
Hur känns det nu, när du tänker att du inte har någonting med det där att göra? Hur känns det nu, när du lurar dig själv?
Hur känns det nu?
Besök Svenska Freds om du känner någonting.
Framförallt KÄNNS det.
SvaraRadera