folktomt och öde
regnet hade stängt ner staden
du centrerade dig själv
rörde dig svagt åt höger
såg så framåt
upp mot torget
bort mot asfaltens slut
och du skrek till
lät orden rulla mellan husväggarna
så stort och brutalt rullade de fram
fastnade på husfasaderna
som svarta löv om hösten
"du centrerade dig själv" mäktigt.
SvaraRadera