HIGH

20.45: ett telefonsamtal, och någonting föll av mina axlar. Nytt jobb väntar, en riktig utmaning på Västra Stenhagens bildnings- och kulturcentrum. En helt nybyggd skola, en vision för framtiden. Det är det här jag har väntat på.

Så i kväll blir det Stort Glas Veuve Clicqcuot!

I RÖRELSE?

Vi var trettiosju från början, vi blev snabbt fyra. Men känslan säger mig att vi bara är två kvar .

Det blir Du eller Jag.

Någon av oss kommer att få sätta en signatur på ett papper.
Och komma till någonting, som i jämförelse med där min nyckel sitter idag, liknar rena science fiction.

HYPO von KONDRI

Trodde igår att jag hade drabbats av en dödlig sjukdom. När jag klev in hos doktorn kändes det som jag tog steget ner i det svarta sopnedkastets outgrundliga värld, att allt bara skulle gå utför, att min kropp skulle strippas av och förtvinas på den oåterkalleliga vägen rakt ner.
Det visade sig att jag inte hade drabbats av någonting.
Var snopet det kändes.

SIBYLLA

Minns ni Sverige, när Sverige fortfarande var Sverige? Då parkeringsplatserna ockuperades av SAAB V4, Volvo Amazon, Opel Kadett och Ford Eskort.
När solen alltid lyste, när människorna alltid log, när hjulen rullade på sådär lite lagom, när vi skickade vykort till varandra med foton på landets tågstationer, minns ni den tiden?
Inte?

LEDA

luggen som jag saknar
vill vara där
som en snårskog
som ett skydd
för att stoppa skvalet
för att styra bort
en ointressant
diskussion vid
bordet bredvid