Saker Som Hon Gör

jag såg dig uppe vid tornet idag
hur din röda scarf bröt linjerna bakom
den mörkt utmejslade Bob haircut-pagen

det verkade som om du var på väg någonstans
som om marken under dina fötter inte längre var nog

ovanför oss passerade nio tranor i V-formation
och jag kunde se hur du slängde ut dina drömmar efter dem
hur de la sig som ett norrsken i vindarna

och hur du sekunder senare bara var borta

Hål

du lade ner nålen mot underarmen
lät den lägga an
som en bil på väg in i tunneln
hur den strömlinjeformad kom
nerför backen
in sedan i tunneln

och hur lamporna i taket liksom glittrade
i reflexerna från regnet på vindrutan
hur det blev som en sagovärld
där fågelkvittret mördade motorljudet
det var så du ville ha det

inte ner i kloaken
inte ner i den svarta sörjan
inte ner bland råttorna i urinen

men det var så det skulle bli
ner
ner
bara ner

Avsides Jesus

du såg överrocken försvinna runt hörnet
själv stod du kvar på plattformen
du kände det som om du stått där i tvåtusen år
du kände hur den fuktiga kylan trängde sig på
hur den bit för bit skavde sig in

in
innanför din hud

ovan skorstenarna i utkanten av staden
såg du rök stiga upp mot himlen
det var någon form av värme som återkom där
när du förstod att liv rörde sig där nere
på golven i fabrikerna

du såg den där röken stiga upp mot himlen

en signal om att du borde ge dig av
få loss dina kängor ur den kompakta isen

Uppsala april 00

jag minns när jag höll dig för första gången
så skör och så oändligt värdefull

hur jag försökte hitta greppet
för att inte tappa dig
hur jag med mina läppar nuddade vid
dina kinder
hur jag viskade ömma susningar i ditt öra

hur jag såg världen där utanför fönstret
och hur hotfullt allting blev
hur det svarta flimrade förbi

hur jag sedan höll dig hårdare
att jag aldrig ville släppa taget
hur jag såg in i dina ögon

in i dina ögon
som ingenting hade sett

Visdom

jag läste in ett ord under linjen
och jag vet inte när jag la märke till det
men det var någonting med bokstäverna
hur de ville interfera
hur de ville förlora i mening

sedan när jag såg det avklätt ovanför ytan
det var då jag förstod
att allting var en lögn från början till slut