Det Är Du Och Jag Nu

där någonstans
där du lyfte din arm långsamt uppåt
där någonstans bröts ljuset
du fixerade dina fingar med blicken
och lyfte armen långamt uppåt

det var där någonstans allt förändrades
från min position längst in
längst bort från fönstren
där någonstans tog du över mina timmar
du lyfte din arm långsamt uppåt

och gav klartecken

Insikt

Det är inte värt det längre.

Valbar plats

jag behöver ett stänk av baader meinhof i mitt blod
du ser det kokar inte längre upp

platt ligger jag ner på marken
ser upp på trädens kronor som övergått
i vintercamouflage
löven har förvandlats till kättingar
och det dinglar ovanför mig
det dinglar
och det där ljudet håller mig nere

jag behöver ett stänk av rote armee i mitt blod
jag behöver en injektion för att kunna resa mig upp

du ser min dörr leder ingen vart längre
det är en relik av riktigt gammalt varuhussnitt
den snurrar runt runt runt

och på torget utanför den där dörren
känner jag inte längre igen några människor

LivsTid

du försvann från mitt synfält som ett norrsken
som ett norrsken försvann du från mitt synfält
du försvann
men stannade ändå kvar

du fastnade på näthinnan som ett ögonblicksfotografi
du fastande där som en missriktad tatuering

du fastnade kvar och övergav mig aldrig
du fastnade kvar och åldrades med mig

Idiotéque

du minns tiden när du kunde slappna av
när du kunde landa i timmar av ingenting
när du kunde röra dina fingrar i slowmotion
röra dem som en böljande gardin framför ditt ansikte

men sedan årtionden tillbaka
är dina nerver infekterade
det har tagit plats i ditt blod
kryper sakta runt runt runt
runt

nu sover du med knutna nävar om nätterna
du vaknar när flugan landar på väggen

det är den här tidens galna nerv
som äter dig sönder och samman
inifrån och ut