kullerstenarna i gränden
böljade som ett försiktigt hav
runt dina vita klackar
vid foten av de höga fasaderna
vaktade gallergrindarna
vartenda steg du tog
skimret från himlen slog i rutan
på den lilla butiken bakom din rygg
och trots att du rörde dig framåt
trots att du lät orden flöda
var det som om
du var huggen i sten
en vogue i ljuset
i antikt vit
bländande sten
Fin,liksom "nätt".
SvaraRadera