http://www.litenupplaga.se/826
köp gärna boken. Jag är själv väldigt nöjd med den. Till skillnad mot förra boken, är det nu en ren diktsamling. Omslagsfoto av Joanne Leonard, bilder i boken av storebror Peter Larsson. Går även att besälla via bokhandeln, om man vill krångla till det...
Jag kommer inte att sälja någon bok själv den här gången, utan det är ovanstående länk som gäller. Tack på förhand!
/Magnus
Visar inlägg med etikett Övrigt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Övrigt. Visa alla inlägg
25 augusti 2011
09 november 2010
Gare d'Austerlitz
Jag minns de gånger då vi gick ner till stationen tillsammans. Vi satt på perrongen och väntade in tågen. Tittade på människors rörelsemönster när tåget skymtade till långt borta i kurvan, lyssnade till sorlet som vibrerade ut under taken och stålbalkarna, hörde ljudet från resväskors hjul mot den grå betongen. Vi såg deras blickar och vi såg deras positioneringar.
Sedan satt du med slutna ögon och bara lyssnade, när tåget åter rasslade igång. Du räknade liksom in takten, höll dina händer stilla på dina lår, men lät dina fingrar nästan omärkligt trumma mot det slitna jeanstyget.
Du andades stilla in den svala luften genom näsan, och när tåget försvann bortom bangården, andades du sakta ut igen, öppnade dina ögon och lät dina axlar falla ner som en hög med grus, mot den gröna bänkens ryggstöd.
Långt senare förstod jag att det var dina egna drömmar du såg försvinna över rälsen. Att det var din oförmåga att förstå språken och koderna, som höll dig kvar. Att dina kängor måste ha känts som bly, när vi åter vandrade tillbaka genom parken.
Sedan satt du med slutna ögon och bara lyssnade, när tåget åter rasslade igång. Du räknade liksom in takten, höll dina händer stilla på dina lår, men lät dina fingrar nästan omärkligt trumma mot det slitna jeanstyget.
Du andades stilla in den svala luften genom näsan, och när tåget försvann bortom bangården, andades du sakta ut igen, öppnade dina ögon och lät dina axlar falla ner som en hög med grus, mot den gröna bänkens ryggstöd.
Långt senare förstod jag att det var dina egna drömmar du såg försvinna över rälsen. Att det var din oförmåga att förstå språken och koderna, som höll dig kvar. Att dina kängor måste ha känts som bly, när vi åter vandrade tillbaka genom parken.
04 januari 2009
Trött
Jag skulle vilja ha den där stugan nu, jag skulle vilja driva sjukdomen ur kroppen, jag är så jävla less på den här hostan, på förkylingen, på att inte kunna bädda en säng utan att få syrebrist.
På radion och TV:n hör och läser man om hur Israel bombar Gaza sönder och samman, och det kryper i mig när jag ser dessa självgoda israeliska ledare leverera en historisk relik i tron att man kan skrämma och bomba terrorismen till döds.
Eftersom de är ockupationsmakt har de även ansvar för Gaza och säkerheten där, men det verkar de ge fan i.
Så ge mig en säng i vart fall.
På radion och TV:n hör och läser man om hur Israel bombar Gaza sönder och samman, och det kryper i mig när jag ser dessa självgoda israeliska ledare leverera en historisk relik i tron att man kan skrämma och bomba terrorismen till döds.
Eftersom de är ockupationsmakt har de även ansvar för Gaza och säkerheten där, men det verkar de ge fan i.
Så ge mig en säng i vart fall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)