Ensam i rummen. Känslan är alltid lika svävande; inga ljud, inga planer, inga tider. Jag kan direkt sakna allt det där, men idag ska jag dra ut dagen så långt det går, nudda vid sekunderna, ta på och behandla allt det där man aldrig får tid till annars.
Försöka bearbeta känslan som sticker i en; att något alltid är på gång, att något ska hända. En känsla av rastlöshet som borde vara vilande.
Jag åt min frukost på balkongen; vaniljyoghurt med russin, apelsinjuice, kokt ägg, lingonbröd med italiensk salami och hett starkt kaffe. Jag bar ut allt på en alltför stor bricka, bara för att ge känslan större rymd.
Läste tidningen och åt i nästan en timme.
Bara för att jag hade tid.
Men nu ska jag vandra de här rummen långsamt, så långsamt, spela lite gitarr,sjunga, läsa och skriva.
Bara vara.
Låter underbar må jag säga. Saknar såna dagar.
SvaraRaderaTake care!
Ser också att du för tillfället läser "Tid för kärlek". Av en händelse så gör jag det med. Den är grym.
SvaraRaderaTångflugor, get out of here!
Amazonen: Den boken är underbar. Ha det gott!
SvaraRadera