två timmar efter noll kändes det som om
jag var gjord av bly
min kostym av silver blev grå
och jag kände att jag tappade
gnistan som hade vilat i min hand
deltaslö vände jag på mitt huvud
och jag såg hur den rullade iväg över asfalten
jag såg den försvinna
in i en portuppgång
som en bortglömd järndank försvann den
in i en portuppgång
Jättebra! Bruno kan snart slänga sig i väggen. Du pratar ju dessutom normalt när du läser (hoppas jag) dina alster.
SvaraRaderaHar kört fast med intervjun, Fb-ar (skickar meddelande på FaceBook) i helgen när jag har gott om tid.
Gillar din nya bild, den är lagom "hårig" för en sann poet.
Kram
Långloskor. De har nog tävlat i långloskor som barn och blandat samman begreppen rejält när de senare trodde sig vara spottjournalister.
SvaraRaderaLätt att känna sig hemma i den beskrivningen, riktigt bra.. Järndanken ja, den var omåttligt populär på sin tid, men den här varianten av järndank vill man nog helst slippa!
SvaraRaderaNiki: Jag håller utkik! Och håret ska inte vara längre än så...:)
SvaraRaderaUno: Precis, nåt åt det hållet måste det vara.
The Season: Nej, den gamla hederliga från barndomen är nog att föredra..:)