jag balanserade stilla över dalen
på linan av rostfritt stål
tog jag mig fram i slow motion
under mig låg mina
barndomsminnen utspridda
som rykande högar av glödande kol
på träden hängde tavlor och fotografier
och den djupa dalen var som ett collage
över alla timmar jag hade hängt av mig
när jag så nådde den norra plattformen
kunde jag ana det storartade lövverkets
anspråkslösa applåder bakom mig
Det är rofyllt att läsa dikter. Ur mig kommer en hel del ord just nu. I stället för annat blir det dikter hos mig också. Eller dikter kanske det inte är, ord som kommer ut i en läkande process. Hoppas du och din familj får en bra jul./Rosa
SvaraRaderaVemod!
SvaraRaderaTa't lugnt på Köpis!
Rosa: Inte bara rofyllt att läsa, också att skriva. Och alla ord som kommer är dikter...
SvaraRaderaHa det gott i jul och hälsa dina nära och kära!
Depps: Jag överlevde...