Jag står framför spegeln, igen. Tidig morgon, bara jag som är vaken.
Här.
Har precis rakat mig, smörjt in med After Shave Balm, givetvis från Apoteket, och jag drar fingrarna utefter kinderna, liksom för att släta ut en aning. Jag har noppat några alltför svarta strån från ögonbrynen, de distraherade mig, var i vägen. Vem är fåfäng här? Du?
Jag.
Mannen i spegeln framför mig fyller 38 år i sommar. Jag funderar på när jag ska börja känna mig som 38. Är det ett typiskt manligt fenomen, eller känner kvinnor samma sak? Eller är det bara jag som känner så. Vem här känner sig egentligen som 38? Du?
Inte jag.
Inte idag.
Inte än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
I min spegel ser jag en 36 årig man,eller snarare "manpojk".
Jag känner mig ung,glad,lycklig, och så får det vara så länge det bara går.
Tiden kommer ikapp oss tids nog,men låt det dröja så länge det överhuvud taget är möjligt.
Så låt barnet i oss leva,barnsligheten likaså.
Framåt broder!
Jonken.
Jag ser mig yngre än vad jag är i passet. Men jag är ju som Jonken "bara" 36 än:-). Men i mitt sinne springer vi fortfarande tävling runt Lillågatan 18.
Jonken: Precis så broder!
KoppTe: Ja, de där rundorna i Lillån kommer att leva kvar för alltid.
Jag fyller mer i sommar. Och det kan jag inte fatta. Hur kan jag ha blivit så gammal? /Imse
Jag som är äldre än så...känner mig varken som 38 eller 48. Kan inte relatera just till en ålder. Man är som man är, oavsett ålder.
Ha en fin helg!:)/Madonnan
Man är aldrig inte äldre än vad man gör sig, och känner sig. Man är aldrig yngre än så heller för den delen :)
Imse: Du är ung. Inte gammal. Ha det gott.
Madonnan: Man är som man är, så är det; ha det gott.
Minna: Precis... Lev väl.
finns det några slags kriterier man måste uppfylla? jag vill veta vad jag måste göra för att känna mig som 21.
Gött att du känner dig ung. Och du framstår ju som ung i din blogg. Du orkar fortfarande tänka, känna, tycka, bry dig. Själv vet jag inte...
Blir 38 i sommar också, men kunde lika gärna vara 68. Eller 108...
//M
Hahahaha, jisses. När jag kollar mig i spegeln och tänker på min blivande ålder, inte allt för långt från din så...
Hahahahahahahahaaaaaa....
Gråa strån som tittar fram ur det sedan 15-årsåldern färgade håret...
Samtidigt vill jag inte bli en dag yngre...
men känner mig mer som 20 än någonsin.
Hjärnan är alltid l å n g t efter sedan kommer chocken (lovar) när hjärnan kommer i kapp. I alla fall har det varit så för mig. Men Mannen därhemma - antingen är han utan hjärna eller så har den inte kommit i kapp. (Usch va elakt det där lät då ha ha men så är det.)/Rosa
Skicka en kommentar