Index

Allmänt (66) Dikter (282) Musik (53) Samhälle (60) Tillbakablickar (6)

15 september 2009

Natt Nu

du låg där ihopkrupen som ett barn
paradoxalvänd mot väggen
med ditt mörka hår som en slöja över lakanen

din rygg som en duk framför mig
och din pulserande dröm som berättade mig en saga
jag ristade in den med mina aviga naglar
och det blev djupa sår utefter din rygg

jag målade en tavla där i natten
som mistade blod och ängslan

3 kommentarer:

  1. Bra, nästan hemsk! Tänker på en liten fru vars rygg jag nästan tvångsmässigt brukar klia lätt med naglarna även i sömnen. Sen skedar jag in mig och somnar om. Uno

    SvaraRadera
  2. just nu är jag paradoxalvänd mot livet.....fan! kram!

    SvaraRadera