Nov.10

"Ibland när jag tänker tillbaka kan jag tycka att dina tankar alltför ofta var för svarta. De dröp av påklistrad ångest och var själva essensen för hela din framtoning. Som någon som söker sig problemen, intalar sig själv att allt runtomkring är ett helvete, och sedan när allt kommer omkring, då är det just så det hela förhåller sig.

Jag var tveksam inför det där, hela den där grejen med en osande frustration som en nimbus runt din hud.

Din bleka, släta hud.

Dina iakttagande ögon, den sökande djupa blicken, som snappade upp allting framför dig som kunde framstå som ett hot.

Och våra samtal sedan; de vandrade sina egna vägar, ställde frågor, sökte svar, återigen nya frågor, studsandes mellan väggarna, men aldrig att vi tyckte oss pricka rätt. Det var alltid någonting som lämnades kvar, som en landmina att trampa på vid nästa nattliga session."

/utdrag nov.10