du sa att du ville vara ett med naturen
att du ville in i årstidernas
virvlar och stormar
att du ville känna vinden
slita tag i ditt blonda hår
och jag sa
att allt det som växer
kommer att dö
jag sköt skrovliga pratbubblor
om hur allt liv övergår i svart moras
och förmultning
jag ville inte ha någonting av det där
jag ville bara förbi det upphöjda
förbi peaken
och jag sa
att jag aldrig skulle kunna nöja mig
med mindre
Vad är mindre, vad är mer... kan man tänka.
SvaraRadera