Jag har precis städat min dotters rum. Och jag vet, hon är åtta år, hon borde ha gjort det själv, hon brukar göra det.
Åtminstone ibland.
Men emellanåt passeras en gräns. När saker och ting måste göras.
Och jag vet inte vad det är hon gör därinne, men det är ett motstånd man möts av när man kommer in och ska sätta igång. Det är en sak om det bara skulle vara ett stort kaos, men där inne är det inget ordnat kaos, det finns inga linjer i detta kaos, hela rummet är en distraktion, och det är det som gör en städning i hennes rum till en mycket sällsam upplevelse.
Ingenting är trasigt där inne, men det vittrar liksom ner. Breder ut sig.
På nåt konstigt sätt.
Till slut är man ändå klar, och då är allt som det ska vara igen.
Linjerna synkar.
Mycket märkligt.
Som att lösa en trasig Rubriks kub.
Som att uppfinna den.
Jag förstår precis vad du gjort i ett par timmar.
SvaraRaderaNu en immigt kall!
Skål broder!
Fattar precis.
SvaraRaderaha det gott.
(gsm på intågande med wirre och en massa prat)
hej Magnus,
SvaraRaderaså du har flyttat igen. Då skall man väl ge lihttp://thorn-kugghjulsmannen.blogspot.com/te salt eller vad de nu var, "har för mig".
alltså du skriver så himla bra om en liten städning.
Däremot gillar jag inte alls Ludell har bara läst Jack och det enda de gör i den är att supa & knulla typ. Har svårt att förstå hans storhet. Kanske jag missat ngt med min inställning, vet inte?
Hur som ha det ;)
Åh detta ovan var ifrån menuette.
SvaraRaderaprovar att posta denna också.
Det kom visst med en länk där uppe, skulle ju inte med givetvis ;/
Jaha, då byter jag bloggadress på dig igen då! ;)
SvaraRaderaSaker har en förmåga att breda ut sig. Att flytta sig till ställen där de absolut inte ska vara. Har ingen aning om hur det går till.
SvaraRadera/Imse
Hahaha, det var som att uppleva förr fast nu. Så är det. Problemet med vårt boende är att ALLT är kaos. Som det är när nån klantig nisse ska bygga om hela huset, nissen är jag! Ingen hittar nåt. Inte ens jag som flyttat det till "bra ställen". Men livet är ju också kaos, så det är ett slags träning i att leva vidare, förhålla sig. Tror inte på någon högre ordning, tror på kaos och om att förhålla sig. Tror bara på människan och hennes förmåga att antingen vara ond eller god - det är bara att välja. Kram grabben! Från en gubbe... Enna
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaJa det där kan minnas även om det var ett tag sen barnen bodde hemma.
Fast jag kan (tyvärr) minnas hur det såg ut i mitt rum när jag var tonåring också.
:-)