SÄG MIG

Jag sitter i klassisk rymd. Bakom mig en scen där storheter levererat.
En gång i tiden. För mycket länge sedan.
Framför mig en hop av muskelmunnar. Jag iakttar och allt flyter ihop. Det är som ett monument över den totala uppgivenheten.
Jag reser mig upp och ger mig av. Säger hej till en själsfrände, och vandrar ut i juninatten.
En timme efter midnatt somnar jag i mitt gamla pojkrum.

Som en utslocknad tussilago.