07 januari 2009
Främlingar
i dag såg jag att du försökte nå mig
som ett elakt virus
letade du dig fram genom massorna
själv rörde jag mig motsols i rummet
rörde mig utefter de röda väggarna
handflatorna mot tapeterna
rörde mig som om jag inte vore anträffbar
men helt plötsligt stod du där framför mig
du bokstaverade meningar framför mina ögon
formade dina fingrar till märkliga ord
sedan försvann du bort igen
som en blomma som vissnar
försvann du bort igen
och dina meningar hängde kvar i luften
som en hop av fastfrusna projektiler
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Huttrar. Den känns kall.
SvaraRaderaKänner jag igen denna från annat håll?
Pernilla: Kan hända att jag skrivit något liknande tidigare; man kommer inte ihåg allt mam plitar ner...
SvaraRaderaMen jag gick igenom ett sånt där typiskt "krypa efter väggarna rum" idag, och från det kom den här. Och det var faktiskt ruskigt kallt i det där rummet..:)
"Som ett elakt virus", det är ganska talande.
SvaraRaderaDu, jag såg att du har Ulf Lundells Saknaden som en favvobok. Vad tyckte du om Värmen?
Så otäckt...och spännande att läsa.
SvaraRaderaHoppas du har en fin vecka. Antar att du har börjat jobba nu igen. Lycka till!
Hoppas de fortsätter att vara frusna. Upptinade projektiler ställer till det ännu mer. Så är det annars på alla plan - att förstå handlar bara om viljan och förmågan att förstå. Open up så tinar orden. Tack för kommentar, och må himla gött. Uno i Köket
SvaraRaderaMadonnan: Ligger med elakt virus, kan tänkas komma igång igen på måndag. Trist, har varit sjuk sedan julafton..
SvaraRaderaUno: De ligger i is.. Ha det!
Men usch!
SvaraRaderaKänner igen mig.
Inget behag.
Varför har du en klocka i bloggen?