Index

Allmänt (66) Dikter (282) Musik (53) Samhälle (60) Tillbakablickar (6)

22 oktober 2008

The Power Of Negative Thinking

22 oktober. Som vilken annan dag som helst. Bläddrar förstrött i DN, ett reportage från Virginias "redneck"-bälte där så gott som ingen kan tänka sig att rösta på en svart man som Amerikas nästa president. Som om detta skulle vara en nyhet.
Men jag vill ändå tro att USA är redo för Obama, redo för en svart man. Själv säger jag som Bruno K. Öijer; den dagen de väljer en homosexuell indian till president i USA, först kommer jag att bli riktigt nöjd.
Här hemma vänder man ut och in på oppositionens splittring, att de aldrig kan komma överens. Man hyllar alliansens "enighet". Men vad är det de är eniga om? Om detta pratas ingenting, det är huvudsaken att de är eniga, spelar ingen roll om vad, men att vara enig smäller onekligen högt. Sedan att Centerpartiet sålde sig som en prostituerad för att nå makten talas det tyst om.

22 oktober. Känner mig politisk idag, avig, vill nå ut, förändra, vara en röst i radion, någonting! Hade det varit för tjugo år sedan hade jag hängt på mig gitarren, samlat bandet och stegat ner i replokalen, bett den här världen fara åt helvete, man kunde faktiskt göra det på den tiden, skrikit ut allt det som pulserar i kroppen, låtit adrenalinet studsat mellan väggarna och nollställt mig helt.
Men det är inte tjugo år sedan, jag har inget band, jag har ingen replokal.
Jag har blivit vuxen.
Som om det skulle vara någon form av ursäkt, men ändå.
Dock, jag har ju en blogg.
Det får liksom duga när dagarna blir så här aviga, och...
...politiska.

5 kommentarer:

  1. Håller med Bruno...och för övrigt känner jag mig i samma tillstånd som du...typ.

    SvaraRadera
  2. Hu ja, men att vara vuxen behöver ju inte vara så tråkigt, alltid. Tur det finns bloggar ju :D

    Ha det fint i veckan. Snart är det helg...

    SvaraRadera
  3. Vem är Bruno? Brukade kalla mig det på sommaren, blev jävligt brun nämligen. På jobbet kallade jag mig KommUno. Numera är jag arbetsfri (danskt uttryck) och kallar mig Uno helt enkelt. Men böcker har jag, och skriver blogg gör jag och lirar gura utan band. Banden blev liksom kvar i Umeå, "Ska det va?" hette det, och det suveräna "Kill Arnes" i Kristianstad - spelade vi irländskt, eller enna? Killarney är en häftig liten stad i södra Irlands som bara måste besökas.
    Hette också Bok-Uno under en lång period... Men det är en helt annan sak.

    SvaraRadera
  4. Hej
    Det är bara att hålla tummarna för att Obama vinner valet.
    I och för sig är allt bättre än Bush.

    SvaraRadera
  5. Depps, Madonnan, Uno och Gunnar: Tack för påhälsning.

    SvaraRadera