Jag passerade dig på gatan nedanför. Noterade att du läste tidtabellen för linje 6.
Du bar svarta stövlar, vinröda strumpbyxor, lila kjol, svart kappa, lila scarf och ditt hår var slarvigt uppsatt i en tofs, du var mörk och jag mötte dina ögon för ett väldigt kort ögonblick.
Just då existerade du.
Det var jag som gjorde dig verklig.
Bloggsvar:
SvaraRaderaKanske är det där som din poetiska ådra började utvecklas? När du fick lyssna på Poe.
Så det blir att åka Linje Lusta nu då?
i-)
Fint skrivet!
SvaraRaderaTack för titten och kommentaren inne hos mig...
Vilket spännande möte!
SvaraRaderaGunnar: Ner till Red Light District då?....:)
SvaraRaderaJeanette: Tack själv.
Imse: Hmm